ah vad surt. jag sitter och skriver min krönika. mina vänner dricker glögg. jag vill självklart vara hos dom nu. men jag har ett flow som jag inte kan ignorera. jag följer inga som helst ramar som chef-jonas har gett mig. hoppas han blir nöjd ändå. det blev han ju sist. och sist-sist. som man egentligen inte kan säga men alla förstår ändå.

rickard ringde och sa att han kunde komma med glögg så kunde vi ha glöggmys här istället. 

det är ju en tröst. jag beställde ostbågar också. utan att ha någon som helst tanke bakom det, det bara ploppade ut ur min mun när rickard frågade om jag var sugen på något. glögg och ostbågar får det bli. det ska ju ändå blandas i magen! ett uttryck som min syster johanna gärna använder ofta och flitigt.

peace