igår var en kväll som ingen annan.

jag kan börja med att konstatera något jag redan visste; jag älskar kleerup.

hög som en skyskrapa levererade han musik som lät som himlen.

blev väl fel ett par gånger men vad gör det om tusen år.

han klättrade i taket. pajade upplägget, kramade publiken, dissade publiken. 

jag bad om ursäkt för karlskoga och att tyckte att jag var snygg.

gött 

pinsamt nog klättrade en brud över "kravallstängslet", bröt halvt nacken, för att sedan på runda fötter stappla upp på scen, rulta sig fram till kleerup, trilla på hans trumma, be en kille i bandet att ta kort på henne och kleerup! 

sen blev hon utschasad. skämmig tjej. undra hur hög hennes ångest är idag på en skala 1-10.

ni kan läsa det jag skrev imorn i KT.

hur som helst. han var grym